Chefen till en av sina anställda:
– Jag ber att få gratulera dig, hörde att du fått en arvinge!
– Tack, men med min lön får man inga arvingar – bara vanliga ungar!

– Jaha, nu hoppas jag att ni följt min ordination. Tre tabletter på morgonen och en liten kupa konjak på kvällen.
– Ja då doktorn. Jag ligger kanske lite efter med pillren, men å andra sidan ligger jag före med konjaken.

Tre äldre herrar satt och konverserade. Den ene hade naturligtvis värre krämpor än den andre … En av herrarna, nyss fyllda 60 år, sa:
– 60 är en djävla ålder, den värsta av alla! Man är pissnödig hela tiden, men för det mesta kommer det ingenting när man står där!
En annan, 70 år fyllda, replikerade:
– Äh, 70 är mycket värre! Man har inte en lugn stund eftersom magen trycker på hela tiden. Men inte kommer det något när man sätter sig på muggen inte – trots att man vräker i sig både fibrer och laxermedel!
Då tog 80-åringen i sällskapet till orda:
– Ärligt talat så är faktiskt 80 den allra värsta åldern!
60-åringen frågade:
– Har du också problem med att pissa?
80-åringen svarade:
– Nej tvärt om! Jag pissar som en häst, varje morgon klockan sex.
70-åringen undrade:
– Jaså, är det magen som krånglar?
Men 80-åringen skakade på huvudet och sa:
– Icke! Jag skiter mängder, punktligt varje morgon vid halv sju.
Väldigt förvånad utbrast då 60-åringen:
– Va? Du pissar alltså klockan sex och skiter vid halv sjutiden, varenda morgon! Vad är det då som är så illa med att vara 80?
80-åringen:
– Jag vaknar ju inte förrän klockan sju!

– Den här kommunen sköter verkligen sina rastplatser under all kritik!
– Jaså, hur så?
– De har ju inte städat efter oss sedan vi var här sist!

Bilhandlare Olsson var hemligt förälskad i fröken Karin. Han uppvaktade henne, men försiktig som han var ringde han upp en privatspanare och lät denne kolla upp Karins heder och vandel. Efter två veckor fick han följande rapport:
"Om fröken Karin Andersson finns inget annat än gott att redovisa. Med undantag för att hon den senaste tiden synts i sällskap med en bilhandlare med tvivelaktigt rykte."

Det var ett par som hade varit gifta i över 20 år. Varje gång de skulle älska insisterade mannen på att de skulle ha lampan släckt. Nåväl, efter 20 år kände kvinnan att det var löjligt. Hon funderade på hur hon skulle få honom att sluta med denna tokiga vana. Så en natt, när de var mitt i en vilt, skrikande, romantisk session, tände hon ljuset. Hon tittade ner och såg att hennes man höll i en dildo. Hon gick i taket.
– Din impotenta idiot, skrek hon åt honom. Hur har du kunnat ljuga för mig under alla dessa år? Bäst du förklarar dig!
Mannen tittar henne rakt i ögonen och säger lugnt:
– Jag förklarar leksaken om du förklarar barnen …

Det ringer på ytterdörren och en äldre dam kommer och öppnar. Utanför står en välklädd yngre herre som artigt lyfter på hatten och framför sitt ärende:
– God dag damen, jag kommer från Svenska Hem och delar ut recept på salt sill i lake.
– Han får prata högre unge man, jag hör nämligen en smula dåligt.
Den unge mannen med höjd röst:
– Jag kommer från Svenska Hem och delar ut recept på salt sill i lake.
– Så tyst han pratar. Försök igen och säg vad han vill.
Den unge mannen med sina lungors fulla kraft:
– JAG KOMMER FRÅN SVENSKA HEM OCH DELAR UT RECEPT PÅ SALT SILL I LAKE:
Ett förtjust leende breder ut sig över den gamla damens ansikte, hon vänder sig inåt hallen och kvittrar.
– Hilda, Hilda du måste skynda dej hit. Det står en trevlig ung man här och kallar sig för hemska Sven och vill visa sin stake.

Fem kirurger sitter och diskuterar vilka patienter som är de bästa att ha på operationsbordet. Den förste kirurgen säger:
– Jag vill helst ha revisorer på mitt operationsbord, för när man öppnar dem är allting numrerat.
Kirurg nummer två svarar:
– Visst men du skulle pröva elektriker, allting i dem är färgkodat.
Den tredje kirurgen säger då:
– För min del tycker jag att bibliotekarier är bäst, hos dem är allting i bokstavsordning.
Fjärde kirurgen stämmer in:
– Nej, det bästa som finns är byggnadsarbetare. De killarna förstår att det blir lite grejor över och de är vana vid att jobbet tar längre tid än avtalat.
Men den femte kirurgen fick dem alla att tystna med följande tanke:
– Ni har fel allihop. De som är lättast att operera är politiker. De har inte mage till nåt, saknar stake, har inget hjärta, ingen hjärna och saknar fullständigt ryggrad. Dessutom finns det ingen som märker någon skillnad om jag låter huvudet och arslet byta plats.

– Gode tid, Janne, vad säger din fru när du är ute så här sent?
– Jag har ingen fru.
– Men, vad gör du då ute så här sent?

Mitt i natten ringer det hos provinsialläkare Berg. En upprörd stämma i luren:
– Doktorn måste komma genast! Vår lille son har svalt en korkskruv!
Läkaren kastar på sig kläderna och rusar mot dörren. Just då ringer telefonen igen.
– Faran är över doktorn. Vi hittade en annan korkskruv.

Katoliken Bengtsson gjorde ett av sina sällsynta besök i biktstolen.
– Och i natt älskade jag sex gånger med min kvinna, sa han.
– Men om det är din fru så behöver du inte ta upp det i bikten, sa prästen.
Jag vet, jag vet, men jag måste helt enkelt få berätta det för någon!

Pigan frågar drängen:
– Hur vet tjuren att kossan är villig att bli betäckt?
– Jo, det beror på att kossan utsöndrar en särskild doft när hon är redo.
Pigan var tyst en stund. Sedan sa hon:
– Är du förkyld, eller?

– Hur kan du få så mycket pengar av din man?
– Enkelt! Jag säger bara att jag vill skiljas och resa hem till mamma så ger han mig pengar till biljetten.

– Vad föredrar du Harry, en vacker eller en intelligent kvinna?
– Varken det ena eller det andra, käraste. Du vet ju att jag älskar bara dig.

– Mamma, vad är en transvestit?
– Fråga pappa, hon vet.

Anders hade utfört en del trädgårdsarbete åt kyrkoherden och som tack för hjälpen fick han en slant, och dessutom bjöd prästen på en sup. Samtidigt kunde denne inte låta bli att komma med en förmaning.
– Skål och tack, Anders, för ett gott arbete. Men kom ihåg att varje sup betyder en spik i Anders kista.
Anders torkade sig om munnen och svarade:
– Goa kyrkoherden, slå i en spik till medan han har hammaren i näven!

Knutte gör sin militärtjänstgöring vid flyget. Mest tjänstgör han som hangarsopare. På sin första permission vill han imponera på kompisarna så han tittar upp mot skyn och säger drömmande:
– Jaha, nästa vecka dånar man fram där uppe igen.
En av vännerna replikerar:
– Blir det inte lite väl dragigt på den där piassavakvasten?

Mannen skulle sätta upp en lokalrevy och hade anlitat en agent som skulle förmedla balettflickor. Flicka efter flicka visade upp sig på scenen och varje gång suckade mannen:
– Fy fasen …
Till sist tröttnade agenten och sa:
– Här visar jag upp den ena flickan efter den andra och det enda du säger är, fy fasen. Vad är det för fel på dem?
– Åh, förlåt! Jag menar inte flickorna. Jag tänker på min fru …

Och så var det kannibalen som var på kryssning och kom in i matsalen. En hovmästare skyndade till och sa:
– Ett ögonblick så ska jag hämta matsedeln.
– Det behövs inte, sa kannibalen, men jag tar gärna en titt på passagerarlistan.

Den nyinflyttade damen ringer till hyresvärden för att klaga.
– Varför sa ni inget om järnvägslinjen innan vi skrev kontraktet? Varje gång ett tåg rusar förbi skakar hela huset så jag ramlar ur sängen!
Hyresvärden skakar på huvudet:
– Men nu överdriver väl fru Andersson ändå? Så farligt kandet väl inte vara?
– Inte, men lägg er då på sängen så ska ni få se själv.
Hyresvärden suckar men fru Andersson insisterar så han gör hene till viljes. Precis då råkar maken komma hem och in i sovrummet. Han spänner upp ögonen och utbrister:
Vad i allra glödhetaste … vad pågår här?
Hyresvärden bleknar och svarar:
– Hm, tror ni mig om jag säger att jag väntar på tåget?

– Det var länge sedan man såg Oskar Larsson. Vad sysslar ham med nu för tiden?
– Jag tror han ägnar sig åt cellforskning.
– Oskar Larsson? Han har ju aldrig varit särskilt klipsk.
– Tja, han åkte visst in på ett halvår.

Farmor passade barnbarnet Jens och det var läggdags.
– Ska jag läsa en saga för dig? undrade farmor.
– Nej tack.
– Vill du höra en vaggvisa kanske?
– Nej, helst inte.
– Vad vill du att jag ska göra då?
– Ta en promenad så jag får sova!

Trångboddheten i Ryssland kan fortfarande vara besvärande. Så för att få några minuters lugn och ro, och kunna ägna sig åt kärleken skickade lille Sergeis föräldrar ut honom på balkongen för att " berätta allt han såg".
Sergei ropade:
– Gamle gubben Pertovsky sitter på en bänk och super.
– Bra, svarade mamman, fortsätt!
– Polisen stormar basaren och alla månglarna rusar åt alla håll.
– Bra, fortsätt!
– Herr och fru Ustinov älskar med varandra!
Sergeis föräldrar avbryter sin verksamhet och tittar ut på balkongen. Sedan säger pappan:
Hur kan du veta det?
– Jo, därför att deras lille son Andrei just kom ut på balkongen.

Frun satt och läste tidningen vid frukostbordet.
– Här Viktor, det står i tidningen om en arab som bytte bort sin fru mot en kamel. Nåt sånt skulle väl aldrig du kunna göra?
– Nej, vad ska jag med en kamel till?

Den unge reportern var ute i bergslagsskogarna och skulle skildra livet på landet. Han börjad med att intervjua en småbonde.
– Det sägs att folk i trakten häromkring bränner sitt eget brännvin, sa journalisten.
– Jaså, det har jag aldrig hört talas om, sa bonden.
– Så du har inte märkt någonting av det?
– Inte ett dugg.
– Men sa du inte att din granne kom förbi i går och ville låna jäst?
– Jo.
– Hur mycket då?
– Femtio kilo.
– Femtio kilo! Blev du inte misstänksam? Vad sa du till honom?
– Sa och sa … Klart han fick låna.

Sportfiskaren glömde sin fångst på bussen. En vecka senare stod det an annons i lokalpressen: "Om den person som glömde en påse med fisk på 87:ans buss vill vara vänlig att komma ner till garaget så får han bussen."

De hade bara varit gifta i tre veckor när den förtvivlade unga frun ringde till prästen som vigt dem:
– Åh, pastor Karlsson, snörvlade hon, jag vet inte hur jag ska bära mig åt. Janne och jag har haft ett sånt fruktansvärt gräl!
– Lugna dig, lilla vän. Det är inte så allvarligt som du tror, sa prästen. Varje äktenskap har sitt första gräl.
– Jag vet, jag vet, men vad ska jag göra med kroppen?

Det unga brudparet kom upp på hotellrummet och han började genast klä av sig medan hon packade upp. Längst ner i väskan låg en negligé som hon höll upp och granskade.
– Usch, vad skrynklig den är, sa hon.
Han, med ryggen mot, muttrade irriterat:
– Ja ja, du får väl lugna dig lite.

– Hur mycket öl dricker du varje dag egentligen?
– Det blir väl en tio till tolv glas skulle jag tro.
– Tio till tolv! Jag skulle inte ens kunna dricka så mycket vatten!
– Nej, bevare mig väl. Inte jag heller!

Det började bli trångt uppe i himlen, så det bestämdes att endast de som hade haft en riktigt dålig dag när de lämnade jordelivet skulle släppas in i paradiset. Sankte Per var den som bestämde, och så kom den förste.
– Hur dog du, undrade Sankte Per.
– Åh, det var hemskt, suckade mannen. Jag var säker på att min fru hade en älskare, så jag for hem mitt på dagen för att ta dem på bar gärning. Vi bor på sjunde våningen och ute på balkongen fann jag honom, hängandes på utsidan av balkongräcket. Jag blev som vansinnig och slog honom på fingrarna med en hammare tills han tappade taget. Men han ramlade ner i några buskar så jag slet ut vårt kylskåp och rullade det över räcket så det föll över honom. I samma ögonblick fick jag hjärtattack och dog, av ansträngningen alltså.
– Jaha, sa Sankte Per, det var dramatiskt. Du får komma in.
Strax därpå kom nästa man.
– Jag fick ett förfärligt slut. Jag bor på åttonde våningen och var ute på balkongen och gymmade. På något sätt snubblade jag till och trillade över räcket, men lyckades få tag i räcket på våningen under. Då kom en idiot och började hamra på mina fingrar, och när jag till sist ramlat ner vräkte han ett kylskåp över mig!
– Jag känner till sammanhanget, suckade Sankte Per. Du är välkommen in.
Så kom nästa man.
– Vad har hänt med dig?
– Okej, tänk dig följande: Jag satt spritt språngande naken i ett kylskåp …